 |
|
Här nedan kan du få kort information om rusmedel, effekterna av dem och farorna av dem. Dessutom kan du läsa relaterade utdrag ur finsk lagstiftning Vad avses med begreppen rusmedel och droger? Med droger avses vanligen ämnen som påverkar det centrala nervsystemet. Många uppfattar inte alkohol och lösningsmedel som droger, så därför har vi valt att tala om rusmedel. Rusmedel kan indelas i fyra olika typer: lugnande medel, smärtstillande medel, stimulerande medel och hallucinogener. Rusmedlens effekter Rusmedlens effekter är beroende av flera faktorer. Effekterna av rusmedelsanvändning kan indelas i: Omedelbara effekter Alkohol och olika narkotikapreparat
påverkar olika. Direkta verkningar är främst rus,
en känsla av eufori. Biverkningar är hallucinationer och
illusioner. Oönskade biverkningar kan också uppträda
genast, t.ex. illamående. Långvariga effekter Psykiskt beroende, personlighetsförändringar, sociala förändringar och förändringar i värderingar. Bestående effekter Vad är….? Alkohol är det mest använda rusmedlet i Finland. Alkohol framställs genom destillering eller jäsning av frukter, grönsaker eller säd. Alkohol (etanol el. Etylalkohol) är en klar färglös vätska. Alkohol finns i alkoholdrycker och används i olika produkter, t.ex. i kosmetika. Hur används alkohol? I vår kultur används alkoholdrycker på olika sätt. Vanligtvis används de som matdrycker och i matlagning. Förutom smakupplevelsen kan syftet vara njutning eller en varierande grad av berusning. Effekter Alkoholens effekter orsakas främst av mängden alkohol i blodomloppet. Alkoholen absorberas i blodomloppet en halv timme efter att man druckit. Alkoholens omedelbara effekter är etanolens påverkan på nervsystemet. Ett alkoholintag högre än 1,5 promille leder till berusning och en känsla av eufori. Alkoholens efterverkningar märks då alkoholkoncentrationen i blodet sjunker. Ett långvarit drickande av alkohol kan leda till att man blir psykiskt och fysiskt beroende. Bestående effekter av alkohol är direkta och indirekta organskador och i ärsta fall att man dör. Faror Alkohol är ett rusmedel som sänker toleransen och skapar beroende om det brukas i stora mängder. Olyckshändelser, alkoholförgiftning och våldshandlingar är omedelbara faror p.g.a. avsaknad av kontroll vid berusning. En alkoholkonsumtion som leder till både fysiskt och psykiskt beroende har vanligtvis negativa personliga och sociala följder. Alkoholism kan medicinskt definieras som "intag av alkohol i sådana mängder att individen har alkohol i blodet dygnet runt över två dygn i följd flera gånger under ett år" (Förstå missbruk, 1990, s.42). Varför dricker Jeppe? "Den eviga frågan Varför dricker Jeppe? har säkert inga direkta svar – ingen dricker för att bli beroende eller för att få andra negativa effekter av alkohol. Om man däremot omformulerar frågan från ett finalt: Vad vill Jeppe med sitt drickande? Till ett kausalt: Hur går det till när alkoholbruket utvecklas finns det däremot svar. I början dricker Jeppe av nyfikenhet och han ids fortsätta ifall han har en sådan konstitution så att alkohol ger honom känslor av välbefinnande, eufori, Sedan dricker han ofta och mycket om han kan, dvs. ifall det finns mycket alkohol i hans omgivning som han har tillgång till, och om hans kroppskonstitution gör det möjligt för honom att dricka mycket. Till slut inleder Jeppe drickandet för att han fortfarande får eufori första och andra dagen, men han fortsätter flera dagar eftersom han mår eländigt av abstinens om han försöker sluta" (ur boken Förstå missbruk, 1990) OBS! Promillegränsen då det finns risk för alkoholförgiftning hos ovana ungdomar är 3,0‰ eller lägre. För en ung männsika som har druckit så mycket så att han/hon "slocknat" är risken för alkoholförgiftning stor. Det är viktigt att han eller hon inte lämnas utan tillsyn och vård. Tobak eller Nicotiana framställs från tobaksplantan, som finns i många olika arter. Tobak odlas främst i Mellan- och Sydamerika samt i Asien. Tobaken finns i olika former: röktobak (cigaretter, piptobak och cigarrer) och rökfri tobak (snus och tuggtobak). Halten av verkande ämnen är olika. Tobakens skadliga ämnen och dess inverkan på människan I tobak finns många verksamma ämnen. Tjära, kolmonoxid och nikotin är de ämnen som främst har en negativ inverkan på kroppen och hälsan. Dessa ämnen påverkar de organ som är viktiga för syreupptagningen, hjärtat och blodkärlen, samt slemhinnorna. Nikotinet skapar närmast ett fysiskt beroende vilket leder till ett psykiskt och socialt beroende. Förutom att tobaken har direkt inverkan på själva rökaren påverkar tobaksröken även människor i närheten i form av passiv rökning. Tobaksrökningens orsaker Det finns många orsaker till användningen av tobak. Man kan granska orsakerna både ur ett vidare samhälleligt perspektiv och ur ett mera individuellt perspektiv. Tobakens långa historia visar att tobak använts som ett njutningsmedel i århundraden. Tobaken kom till Europa under medeltiden från Sydamerika. Från slutet av 1800-talet ökade konsumtionen av tobak avsevärt då bl.a. cigarettmaskinen uppfanns. Tobaksanvändningen har en historisk bakgrund. I modern tid måste man också minnas den sociala och kommersiella aspekten. Den sociala betydelsen är främst att användningen av tobak är kulturellt accepterad. Den skapar vissa socialt positiva värderingar. På det personliga planet betraktas tobaksrökning som ett njutningsmedel och ett sätt att slappna av. Tobaksrökning bland ungdomar Användningen av tobak bland finländska ungdomar är stor i europeisk jämförelse. Omkring 20% av ungdomarna i åldern 14-16 år röker dagligen. Antalet är litet lägre bland finlandsvenska ungdomar. I Svenskfinland är andelen regelbundna rökare i klass 9 omkring 30% bland pojkarna och 23% bland flickorna (FSN-MHF ANT-undersökning 1996-1997). Tobaksrökning och levnadssätt är starkt sammanbundna med varandra. Rökningen börjar vanligen i kamratkretsen och på fester. Genom att röka signalerar man självständighet och oberoende, spänning och strävan efter nya upplevelser. Eftersom nikotinet skapar beroende börjar ungdomar lätt röka regelbundet utan närmare eftertanke. Narkotiska ämnen indelas enligt ursprung och effekter i: opiater, centralstimulerande, cannabis och hallucinogener. Centralstimulerande Hallucinogener: Cannabis Cannabis framställs ur indisk hampa (Cannabis Sativa). Växten täcks av klibbig kåda som innehåller psykoaktiva substanser, cannabinoider. En av cannabinioiderna är THC. Följande former av cannabis förekommer: Bhang (THC 1-2 %), dricks Hasch Hasch är den narktoika som används mest i Finland. Det framställs ur växten Cannabis Sativa genom att man pressar och torkar kådan från plantan. Haschet finns som bruna, svarta eller grönaktiga plattor eller smulor. Haschet röks som tobak eller i pipa och intas även i te eller bakverk. Effekter: Den direkta effekten av hasch är ett rus. Ruset ger känslor av eufori, pratsamhet och livlighet. Senare övergår ruset till passivitet och inåtvändhet. Panikkänslor och ångest kan förekomma. Upplevelserna varierar beroende på person och dosens storlek. Vanliga tecken på att en person är haschpåverkad är utvidgade pupiller och röda ögon. Även haschpipor, filter och cigarettpapper är yttre tecken. Lukten av hasch är söt och frän. Centralstimulerande narkotika Amfetamin Amfetamin är ett centralstimulerande ämne som påverkar det centrala nervsystemet. Det framställs som ett kemiskt preparat och förekommer i form av tabletter eller ett vitt pulver. Drogen används för att uppnå berusning eller "kick". Amfetamin kan intas genom munnen eller genom injicering i venerna. Effekter: Ruset uppstår snabbt efter intag och dess längd varierar. Ruset upplevs som en känsla av kraftig energi, vakenhet och upprymdhet. Kännetecken är stora pupiller, hög puls, okontrollerad energi. Efterverkningar är behovet av vila. Efter att kroppen vilat ut kan det förekomma en känsla av nedstämdhet, osäkerhet och dålig självkänsla. Vid större doser av amfetamin kan effekterna vara muntorrhet, feber, svettningar, huvudvärk, yrsel och otydlig syn. Mycket höga doser kan orsaka försämrad koordination, rodnad, blekhet och störningar i hjärtverksamheten. Faror: Toleransen för amfetamin ökar snabbt och behovet av större doser därefter. De fysiska skadorna är muskelryckningar, skiftande humör och sömnbesvär. De fysiska och psykiska effekterna leder vanligtvis vid långvarig användning till olika sjukdomstillstånd som näringsbrist, psykoser och hjärtinfarkter. Injicering av amfetamin ökar risken för överdosering. Ecstacy Ecstacy (MDMA, XTC) är ett kemiskt tillverkat amfetaminpreparat. Ecstacy finns i form av tabletter eller som pulver i kapslar. Ecstasy är förknippad till rave-kulturen och är en s.k. festdrog. Effekter: Ruset uppkommer inom en halvtimme och ger en känsla av ökad energi, lycka och stärkt självförtroende. Ecstacy ger vidgade pupiller, minskad aptit, försnabbad puls och andning, muntorrhet och sömnsvårigheter. Ecstacy ger även hallucinationer vid högre doser. Faror: Redan vi sk normala doser (75-160 mg) uppstår illamående, muskelspänningar, kramp i käkarna, darrningar och svettningar. Svåra biverkningar är högt blodtryck, oregelbunden hjärtverksamhet, hjärtklappning, blödningar och njursvikt. Ecstacy är ett beroendeframkallande preparat som påverkar användaren både fysiskt och psykiskt. Överdoser kan leda till dödsfall. Kokain Kokain (bensoylmetylekgonin) framställs av kokabuskens blad genom kemiska processer. Kokainet förekommer som ett fint vitt pulver med varierande renhet som vanligen snusas eller sniffas. Kokain kan också injiceras. Grågula klumpar av kokain är en speciell, rökbar form som kallas "crack". Effekter: Kokainets rus uppstår omedelbart. Ruset varar under en timme beroende på dosens storlek. Ruset upplevs som förhöjt stämningsläge, eufori, sexuell stimulans och ökat självförtroende. Efterverkningar är olust och ångest. Missbrukare försöker genom andra preparat minska efterverkningarna. Faror: Kroppsliga skador av missbruket är irritation av näsans slemhinna, inflammationer, svår huvudvärk, plötsliga svimningar och epileptiska anfall. Rytmstörningar i hjärtatsförekommer. En överdos av kokain kan leda till döden. Opiater Råopium, en mjölkaktig vätska, framställs ur opievallmons frön. Opium innehåller ca 20 verksamma ämnen, bl.a. morfin. Traditionellt har morfin använts som smärtlindrande och lugnande läkemedel. Ur råopium framställs även heroin och kodein. Se heroin Heroin Heroin (diacetylmorfin) och kodein framställs kemiskt av morfinet som utvinns från opievallmofrön. Heroin har framställts för användning som läkemedel och rusmedel. Heroinet förekommer som ett vitt eller brunt pulver av olika renhetsgrad och används genom att man injicerar. Det förekommer även heroin som sniffas eller röks, vilket även ökat dess popularitet. Effekter: Ruset av heroin kommer snabbt och varar upp till 5 timmar. Vid rökning är ruset kortare. Ruset upplevs som en kortvarig värme, lycka och lustkänsla och övergår i en känsla av tillfredsställelse. Heroin och andra opiater hämmar nervsystemets verksamhet och verkar dämpande på människans psyke (s.k. Downers). Yttre tecken är att pupillerna är små och personen uppträder lugnt. Faror: Heroinanvändning utvecklar fysiskt och psykiskt beroende. Orent heroin kan även leda till olika fysiska komplikationer och bieffekter. Vid injicering är risken för överdosering stor och kan leda till dödsfall p.g.a. heroinets hämmande effekt på andningscentret i hjärnan. Psykiska skador är personlighetssplittring och vilsenhet. Hallucinogener LSD LSD (lysergsyredietylamid) är en hallucinogen drog och framställs syntetiskt till en klar vätska. Det örekommer i form av tabletter eller som små rutiga lappar som är dränkts i vätskan. Effekter: LSD börjar påverka efter 10-60 minuter och är verksamt i 8-12 timmar. Vanliga effekter hos användaren är overkliga sinnesföreställningar och störningar i själsbilden, syn- och hörselföreställningar, förändringar i tids- och rumsuppfattning. Efterverkningar är störningar i psyket och en ökning av toleransen. Faror: Ökad tolerans leder till beroende. Risken för återfall är stor i LSD- missbruk. S.k. snedtändningar kan leda till djupa depressioner, förföljelsemani och förvirringstillstånd. Missbrukare kan få kroniska psykiska störningar som liknar paranoid schizofreni. Inandning av tekniska lösningsmedel eller lim kallas sniffning. Vanligtvis uppnås ett snabbt rus genom att ångorna från lösningsmedlet inandas från en påse eller en fuktad trasa. Sniffning är populärast bland tonåringar främst p.g.a. att ämnena är lätt tillgängliga och inte faller under rusmedelslagstiftningen. Verkande ämnen är aceton, butan (cigarettändare), bensen, drivgaser, terpentin och trikloretylen. Effekter: Ruset pågår mellan 10 och 40 minuter. Ruset karakteriseras av dålig självkontroll, obehaglig sinnesförvirring. Personen kan även bli pratsam och livlig. Andra tecken är att lukten av lösningsmedel lätt fastnar på kläderna. Efterverkningar kan vara abstinensbesvär, huvudvärk, illamående och kraftlöshet. Faror: Stora doser kan lätt leda till medvetslöshet. Ett långvarigt användande skadar hälsan och kan förorsaka bestående men. Följder av långvarig användning är blekhet, törst, låg vikt, skadade slemhinnor och mentala störningar (ångest och nedstämdhet) . Sniffning tillsammans med alkohol orsakar större risker för hälsan. Att uppnå berusning, en förstärkande eller speciell effekt av ett rusmedel genom att kombinera olika preparat kallas blandmissbruk. Det vanligaste sättet att kombinera rusmedel är att ta alkohol tillsammans med läkemedel eller cannabis. Effekterna varierar beroende på mängden och kombinationen av rusmedel. Direkta verkningar är ruset som har olika karaktärer. På lång sikt verkar användning av flera rusmedel samtidigt annorlunda än om endast ett preparat används. Förutom att de enskilt ökar toleransen, förstärker preparaten varandras effekt. En erfaren blandmissbrukare känner till hur de olika rusmedlen kan kombineras och vilka som ger den efterlängtade effekten. Riskerna med blandmissbruk är att den förstärkta effekten inte alltid kan förutses, och detta kan leda till överdoser, förgiftningstillstånd och dödsfall. Källor: Alkohollag Nr 1143/ 1994 16 § I alkoholdrycksbutiker och på försäljningsställen
som avses i 14 § 4 mom. får alkoholdrycker inte säljas 34 § Alkoholdrycker som inte är lagligen tillverkade eller importerade får inte innehas eller transporteras. Alkoholdrycker får inte innehas eller transporteras av personer som inte har fyllt tjugo år. Personer som har fyllt aderton år får emellertid inneha och transportera svaga alkoholdrycker. Sprit får innehas och transporteras endast av den som enligt denna lag har tillstånd eller rätt att tillverka, importera, sälja eller använda sprit. Om transitering av alkoholdrycker och sprit stadgas särskilt. Narkotikalag Nr 1289/1993 3 § Produktion, tillverkning, import, export, distribution, innehav och användning av narkotika, samt handel med narkotika för andra än medicinska och vetenskapliga ändamål eller ändamål som främjar förebyggande eller undersökning av narkotikabrott är förbjudna. Det är dessutom förbjudet att odla opiumvallmo, kokabuske eller hampa för att användas som narkotika eller råvara för narkotika. Strafflagen 1993 50 kap. Om narkotikabrott: 1 § Den som dagligen 1) tillverkar eller försöker tillverka narkotika eller odlar opiumvallmo, kokabuske eller hampa för att användas som narkotika eller råvara för narkotika, 2) för eller försöker föra narkotika in i eller ut ur landet eller transporterar eller låter transportera narkotika, 3) säljer, förmedlar, till någon annan ,överlåter eller på annat sätt sprider eller försöker sprida narkotika, eller 4) innehar, försöker anskaffa eller bruka narkotika, skall för narkotikabrott dömas till böter eller fängelse i högst två år. 2 § Om vid narkotikabrott 1) föremålet för brottet är synnerligen
farlig narkotika eller en stor mängd narkotika, 3 § Den som för att begå ett brott som avses i 1 § 1-3 punkten tillverkar, i landet inför, anskaffar eller tar emot redskap, tillbehör eller ämnen som lämpar sig för att begå sådana brott, skall för förberedelse till narkotikabrott dömas till böter eller fängelse i högst två år. 4 § Den som |
|
 |
|||
|
|||
 |
|||
|
|||
 |
|||
 |